Your country and preferred language.

Select your country Select language

This website uses cookies to ensure you get the best experience on our website.

Menu
Search options
Close

Welcome to the largest bookstore in Sweden

Here you will find virtually everything that has been published on the Swedish book market in the last hundred years.

  • Safe payments and 21 days return policy with standard terms of delivery
Nortons filosofiska memoarer

Nortons filosofiska memoarer

Hardcover book. Brombergs. 1 ed. 2016. 90 pages.

Fine Condition. Dust jacket in Fine Condition. Toppskick

Flat rate shipping Sweden: 62 SEK
Pay with Swish Bokhjälpen

Publisher's information

ISBN
9789173377782
Title
Nortons filosofiska memoarer
Author
Nesser, Håkan
Publisher
Brombergs
Year of release
2016
No of pages
90 pages
Binding
Inbunden
Size
152 x 195 mm Spine width 14 mm
Weight
270 g
Language
Svenska
Description
Norton är en av Sveriges mest beresta hundar. Han har jagat bollar i Central Park, tiggt köttbullar i Stockholm, spanat på tikar i Kensington Gardens och räddat en kvinna i nöd på Gotland. Allt under överseende av husse Håkan Nesser. Tillsammans fick de elva år tillsammans av äventyr och vänskap. Här berättar hunden, och tillika filosofen, Norton om sina talrika resor, sina bästa livsnjutartips och insikter han fått av att leva med oss tvåbenta.

Med kärlek, ömhet och underfundig humor har Håkan Nesser skrivit en tänkvärd liten hyllningsbok till sin älskade hund Norton. En bok som passar såväl hundälskare som alla som någon gång funderat på hur våra mänskliga beteenden egentligen ter sig för en hund.

Karin Hagen har gjort de fina illustrationerna.

Ur Nortons filosofiska memoarer:

Om det finns någon som orkat läsa ända hit, kan det hända att han eller hon fått sig en liten missuppfattning till livs. Det skulle i så fall vara att husse är den mest betydelsefulla människan i mitt hundliv. Så är det inte alls. Han är helt okej, men det är matte som är number one. Ingen tvekan om detta. Sådant vet en filosofisk hund. Fråga mig inte hur. Det hände att de testade saken; vi kunde vara ute och vandra i någon skog alla tre, och så plötsligt gick de åt varsitt håll. Jag visste förstås omedelbart att det var bäst att följa med matte, men brukade ändå alltid stå kvar en stund i låtsad tvekan innan jag lämnade husse åt hans öde. Av hänsyn, förstås, jag ville ju ändå låta honom tro att jag övervägde mitt beslut en smula.